Språkpolisen får utslag!

Jag är lite av en språkpolis, tycker att man ska värna om sitt språk och ta hand om det på ett någorlunda just ("sjyst" stavas faktiskt "just") sätt. Svenska Akademiens ordlista är en av mina bästa vänner.

Jaha, det här låter ju väldigt präktigt, men jag ska förklara vad jag menar:

Innan jag åkte iväg på min långtur lovade jag mig själv att inte börja blanda in onödiga engelska ord i svenskan. Att ta Dolph Lundgren eller Victoria Silvstedt som exempel är här en dålig idé, men ni förstår nog vad jag menar när jag nämner dom... Det låter helt enkelt URFÅNIGT!

Vad händer? Jag börjar blanda in svenska ord i engelskan! Efter ett par engelsktalande månader utan svensk kontakt kunde det låta så här:
"-Som om det inte var enough: när jag gick around the corner..."
Ja, ungefär så. Det var faktiskt lite bekvämt att blanda så för vissa saker låter helt enkelt bättre på engelska. Men inte i kombination!

Så kommer jag hem till Sverige, sätter mig på bussen in till Gullmarsplan och hör två blonda flickor prata:
-And i told him that it was a bad idea, because she would be very sad (på klockren engelska). Men han lyssnade inte på det (på klockren svenska). He thought he had to be honest to her.
Så där gick det på. Flickorna varvade engelska och svenska under hela samtalet.

Stiger på tunnelbanan och konstaterar att man även på Stockholms Lokaltrafik blivit internationella:
-Nästa Skanstull. Next stop Skanstull.
Fast roligast är på vägen tillbaka:
-Nästa Gullmarsplan. Next stop Gullmarsplan. Change here for Tvääärbanan träääin.