I skrivande stund...

Jaha, i går var det meningen att jag skulle satt mig på nattbussen från Melbourne till Sydney, en liten tur på 15,5 timmar.
Det gjorde jag inte. Inte p.g.a. tidsåtgangen på resan, men däremot efter att om och om igen fått höra vilken "värdelös, stroppig och tråkig stad" Sydney är, från av varandra oberoende - och förhoppningsvis pålitliga - källor.

Efter att hört detta tillräckligt många gånger har jag konstaterat att:
A.) Melbourne - Sydney har ett Stockholm - Göteborgkomplex. Båda vill vara störst, bäst och vackrast. Det var ju också just på grund av detta som Australiens huvudstad hamnade ute i ingenting efter att de två större städerna inte kunde enas om vem av dom som skulle få vara kontinentens hjärta. "-Jaha, då får Canberra leka huvudstad istället då. Barnungar..."

B.) Sydney iallafall får fyra dagar på sig att visa mig att hon är nåt att hänga i julgranen. Jag åker dit på torsdag istället.

Så vad är det då som är så himla bra med Melbourne? Jag har ju inte direkt bloggat ihjäl mig av hänförelse sen jag kom hit för mer än en vecka sen...

Här var kallt, blåsigt och regnigt i tre dagar (första dan var förrädiskt fin; varm och solig). Fick gå och inhandla en varm sjal, leta fram regnjackan som legat bortglömd i botten på ryggsäcken sen mer än fyra månader tillbaka, dra på mig strumpor och riktiga skor (alltså inte såna där som låter flopp, flopp, flopp när man går) och stretade mig fram i motvind gata upp och gata ner. Mm, det här var ju bra... eller nåt...

Och som kom solen och värmen och då slog stans charmighet ut i blom! Nu kom de engelskinspirerade husen fram i sin rätta dager - i cool kombination med moderna hus och gamla kyrkor, spårvagnarna i sin ständiga stopp- och åklunk, män i kritstrecksrandiga kostymer med nästan lite gammaldags snitt (bara plommonstopen som fattas), kvinnor i prydliga ylledräkter, de svarta svanarna som hoppfullt simmar fram för en eventuellt brödbit från ivriga barnahänder och de färgglada papegojorna som tjattrande håller låda i palmerna.

"Min" stadsdel, St Kilda, ligger på ett avstånd om ca 30 minuters skuttande på en spårvagn från city. Området har lite av Söders atmosfär, fast på Melbournevis. Här samlas backpackers, vänner, familjer, kreti och pleti på de otaliga fiken och barerna och stämningen är hög från redan tidig eftermiddag till sen natt. Alla dagar utom måndagar då folk gor ett seriöst försök att inte ha alltför roligt. Eventuellt även på tisdagar.

Men sen blir trycket tydligen för hårt och man festar loss som om det inte fanns nån morgondag.

Tills för ca 10 år sen var St Kilda en stadsdel med ett tveksamt rykte. Här höll stans mindre bemedlade folk till. De hade rättare sagt ingen bemedling alls. Slagsmål, prostitution och fylla var liksom det som gällde.

I dag är det mesta rensat från otyget och moderna fik, barer och restauranger har suddat bort den osminkade stämpeln. På min sidogata finns dock fortfarande en sorglig fläck kvar av forna dagar: tandlösa crackhoror som öppet säljer sina tjänster på gatan (jag törs knappt titta på dom med rädsla för mardrömmar...) samt ett par hem för missbrukare.

Man får hoppas att drogrehabiliteringen är i toppform i Australien för annars kommer kontinenten att få ordentliga problem i framtiden... är ordentligt omskakad av den liberala drogkulturen som jag blir varse om varje gång jag går ut på lokal. Jag blivit erbjuden droger (och nu pratar jag inte om alkohol) en gång i Sverige. Här händer det varje gång. Efter en normalkväll vet jag att det hittas ett 30-tal tomma minipåsar på toaletterna.

Antagligen är problemet inte större i Australien än på krogarna i Stockholm. Troligen inte. Men grejen är att folk pratar öppet om sitt missbruk här - som de antagligen inte tycker är ett missbruk... Som om det inte vore nån big deal.

Fast ändå inte. De tycker det är bra när jag artigt tackar nej tack och respekterar mitt beslut och verkar därefter nästan lite "avundsjuka" på att man faktiskt inte behöver hålla på med skiten..

På Bali var aussarna på gränsen till malliga för att de minsann inte höll på med droger. Men den enda anledningen de inte gjorde det där var för att de var livrädda för de hårda straff Indonesien har. I Australien får du högst en böteslapp i näven om du tar det för eget bruk.

En böteslapp i näven kan du även få om du inte röstar i val i Australien.

Det tycker jag är bra!

Vänliga hälsningar från en som inte röstade i förra valet.