söndag 29 juni 2008

Charmtroll och storstadstroll

Från att bott på en princip öde strand där konceptet endast bestod i promenader, äta och sova, så flyttade jag ju söderut - till en strand med det föga upplivande namnet Lonely Beach...
Namnet till trots, var det ett betydligt mer uppiggande st
älle och har fanns framförallt människor. Mina frukoststunder bestod av kaffe, scramble eggs, frukt och en halvtimmes lekstund med en charmknutte på 2 bast (som för övrigt påminde en hel del om en viss annan charmknutte i Lusasken - men givetvis inte i närheten av M:s charmighet!), för att sedan följas av ytterligare en halvtimmes lek då den lockiga grabben uppfordrande smällde med sin lilla knubbiga hand i golvet för att visa att det inte alls var dags for mig att redan gå... Snälla nån, det fanns ju klossar kvar att kasta i hinken!

Efter att lirkat
sig därifrån, blev man efter bygatan bjuden på kaffe av thailändare som gärna ville briljera med sina "färdigheter" i engelska...

Sista kv
ällen på Koh Chang avslutades hur som helst med alla andra backpackers på stället jag bodde på och det var party all night long. Hur trevligt som helst.

Nu
är jag tillbaka i Bangkok och dagarna är fyllda av aktiviteter igen! Tjoho!
Och att jag fortfarande
är kvar runt Bangkok, beror ju på väntan av Det Viktiga Brevet. Som för övrigt funkade hur bra som helst, till både min och posttjanstemännens faktiska förvåning...
P
å detta någat avlägsna kontor - långt bort från turiststråken och med andra ord en nära på obefintlig kunskap i det engelska språket - blev glädjen stor hos oss allihopa när det gröna Sverigekuvertet halades fram ur ett fack. Jag blev efter diverse handskakningar högtidligt placerad på en stol bakom hela faderuttan och fyra tjansteman stod andäktigt runt mig och bevittnade när jag pa fem ställen signerade i en pärm att jag nu mottagit kuvertet från brorsan.
Byråkrati på hög nivå.


G
årdagen blev en stor prövning i ämnet Tålamod. Efter att åkt in till city för att inhandla lite prylar, höll jag på att aldrig komma tillbaka till middagen jag lovat bort mig till på kvällen...
Har varit en j
äkel på att säga nej till alla thai som ska lura iväg en till skräddare och den statliga resebyrån T.A.T. Men igår var hettan olidlig och min hrna måste kokat, för jag blev verkligen grundlurad. Inte bara en gång - utan två och en halv gånger!
Liksom tuk-tukf
örarna - som förutom att köra dessa trehjuliga moppar - jobbar på kommission åt diverse företag, finner man dessa försäljare även på gatan. Förtäckta som en vanlig människa, men egentligen troll som tittar fram ur sin Tjäna Pengar-grotta. Som vit och turist är man ett självklart mål och vissa är superskickliga och snirklar sig in i ett samtal om allt mellan himmel och jord. Efter en kvarts powerwalk och samtal i hettan, står man plötsligt inne hos en skräddare!
Den tredje g
ången hade hjärnan dock svalnat och damen som denna gång skulle dra iväg med mig höll nära på att tjata min hjärna tillbaka till kokstadiet när hon upptäckte att jag visste vad hon var ute efter. Jag hade ju min "laacki deeii" (lucky day), så hur kunde jag vara så dum i huvudet att säga nej till ett sånt fantastiskt tillfälle?! Vi skiljdes åt med orden "dra at he-e" hängandes på tungan och jag stegade iväg åt motsatt håll.
F
ör att åter springa på henne en halvtimme senare... (Detta är ju Bangkok med fem miljoner människor för sjutton!)
Jag gav upp.
F
öljde henne som en hund tre kvarter bort - gick in till den där jäkla skräddaren bara för att slippa hennes tjat, konstaterade att de skulle ha 5000 fler bath för fyra par thaiboxningsshorts än hos de andra två (tur att jag ändå hade ett ärende hos en skräddare mitt upp i allt! Och att ärendet inte var till mig, för då hade jag väl stått har med fyrtisju par skräddarsydda festblåsor idag...).

V
äl ute därifrån öppnades himlens portar, fem tuk-tukforare ville "rädda mig" från regnet (och vi vet ju vad de vill!), min vita kjol blev oljeprickig av gatuskitet som skvätte upp när jag gick de fem kvarteren till båten. Mer lik en blöt afghanhund klev jag förbannad och muttrande på båten, på väg hem till en mycket försenad middag.

Min kamera har f
ör övrigt pajat.


onsdag 25 juni 2008

Packat ryggan igen

Det blev lite för lugnt på förra stallet, så nu har jag packat ryggan - som ni ser! - och begett mig söderut på ön.

måndag 23 juni 2008

Koh Chang








Har tagit mig en tur till Koh Chang - en ö inte långt ifran den kambodjanska gransen. En ö där det finns apor i djungeln, en massa elefanter som man kan skumpa omkring på om man vill, vattenbufflar (se bild. Man kan få syn pa dom efter vägkanten där de ligger och myser i en stor, brun vattengöl...), insekter som låter som elverktyg osv. Och minst en 70 centimeters grön orm! (Sorry, brorsan att jag inte var vid mina sinnens fulla bruk att fotografera den när jag upptäckte att jag höll pa att kliva pa åbäket! 'Flykt!' var faktiskt det jag närmast kom att tänka pa då...)

Dagarna ser ut s
å har på denna slumriga ö:
Vaknar.
Frukost p
å terrassen.
Promenad pa stranden till norra
änden (ca 30 min).
Promenad till sodra
strandänden (ca 30 min)
Currylunch som intages halvliggande p
å en kudde på nån strandrestaurang.
L
äser en bok i en hängmatta (har läst klart bockerna från dig, min käre 'hagga'. Nu lånar jag till höger och vänster.)
Slumrar till.
Dusch.
Kv
ällsmat.
L
äsa.

St
ället dar jag bor stänger restaurangen kl 19 och därefter finns absolut ingenting att göra, r vi är helt isolerade pga högvatten. (Om man inte vill gå genom en mörk skog några kilometer forstås. Och det vill man inte.)

En av de farligaste sakerna som kan h
ända här är dock att man får en kokosnot i huvudet, så det gäller att man ser upp. Fast det har blivit ett problem nu när jag upptäckt att det finns ormar också. De är ju på backen...

Idag m
ötte jag den första strandraggaren! Eller andra. Nåja, det kanske var den tredje...
Hur som helst, denna tog priset! En brasilianare som b
örjade dansa med mig pa stranden och 'imponera' med trick han lart sig pa internet! En äldre man fran Australien kom tack och lov till undsättning.
Den
äldre mannen var en f.d. farfarmare. Kan ni tanka er!

En massa bilder














Fran ovan
1.) Vakt vid kungens palats
2.) Varm Karin i skugga
3.) Den forgyllda buddahstatyn - som jag hade last pa lite fel om nar jag skrev om det forra gangen... Det ar INTE guld rakt igenom - det ar tegelsten i mitten!!! Naja, sak samma... eller nat. Men det ar bladguld ovanpa iallafall :D Och sa har ser buddahn ut nar den uppnatt Nirvana; den ligger.
4.) Chinatown
5.) Khao San Road som ar backpackernas samlingsstalle i Bangkok. Har ar lika rorigt och suddigt som jag ser ut...
6.) Mellan dessa fiskar var man tvungen att passera nar vi skulle bada i vattenfallen i Kanchanaburi... Mina engelska killvanner fick 'roja vag' innan jag gav mig ut i vattnet. Minsann.
7.) Rutschkanan var skoj!
8.) Ombord pa baten dar jag bodde pa floden Kwai. En australiensk man och hans thailandska kvinna. En inte helt ovanlig kombination har i Thailand...
9.) Min fashionabla badrum ombord pa baten!
10.) Langsvansbat
11.) I Bangkoks hjarta dar de storre varuhusen finns.
12.) Bar vid Khao San Road - inhyst pa en f.d. bensinmack... Har blir man tankad. (Oh, den var kass...!)

torsdag 19 juni 2008

Tack!

Vill bara tacka allihopa som skriver på min blogg och mailar mig! Det är toppen att höra ifrån er hemifrån - för jag kan lova att jag har hemlängtan då och då... Värst var det första två veckorna, men det känns bättre nu.
S
å supertack för alla uppmuntrande ord! Ni är så gulliga hela högen! Tyvärr finns inte alltid möjlighet att svara på alla, men ni ska veta att jag uppskattar det väldigt mycket att höra ifrån er.
Forts
ätt gärna med det! :)
Stor, stor kram och ha en underbar midsommar!

onsdag 18 juni 2008

Superturistar i vantan pa post



i

Tyckte verkligen jag hade tänkt pa ALLT innan jag åkte ifran Sverige. Men tydligen inte. Ett "olycksfall i arbetet" har gjort att jag fortfarande är kvar i Bangkok och måste hålla mig i närheten nån vecka till eftersom jag måste vanta på viktig post fran Sverige. (Hoppas det funkar nu bara, brorsan!)
Det g
ör mig visserligen inte så mycket för jag tycker mer och mer om denna stad. Igår var jag superturist och gick omkring pa området vid kungens palats. I närheten finns också ett tempel som är äldre än Bangkok i sig och Thailands äldsta och inhyser en trött Buddah (varfor ligger den annars?). Den gyllene Buddahstatyn vager 5,5 ton (bara guld!) och hittades av en slump inuti en annan staty.
P
å tempelomradet var jag fullt övertygad om att jag skulle slippa höra "Madame, maaaassage?" (man blir erbjuden massage öVERALLT!), men icke... Rundade en Buddastaty och vips! -Madame, maaaassage?
Suck...

Tillsammans med min nya v
än Nathanual från Nya Zeeland (som jag för några dagar sen träffade vid ett trafikljus...!), har jag idag gjort stan. Efter en vandring på tusen mil var det dags för en öl, men att hitta en bar inne i city är faktiskt inte det enklaste. Till slut kravlade vi törstiga in på en indisk restaurang på en bakgata i skumma kvarter, vilket blev en skojig upplevelse. En hel indisk familj underhöll oss och sen var det Bollywood-film på tv:n. (Har ni sett en Bollywoodfilm nångång? Om inte - se en! Det är underhållning på lägsta niva, och garanterade gapskratt utlovas pga av att det är en sån patetisk smörja. Fast indierna förstod inte vad som var så roligt...)

Fr
ån Nathanual har jag nu fått en inbjudan till att bo på farfarm när jag kommer till Nya Zeeland... :)

söndag 15 juni 2008

Galna fiskar!


Hm, undrar vilken fisk jag ska ta till midda'n...
N
ä, det blir inte nån av dessa, kan jag meddela! De simmar nämligen i Bangkoks stora flod Chao Phraya River och vattnet liknar mer välling än vatten...
D
äremot är det trevligt att ta sig fram på floden med båtbussarna som transporterar folk på fyra linjer. Supersmidigt! Och först idag upptäckte jag att bara 100 meter från mitt guesthouse ligger en kaj! Det borde jag vetat tidigare sa kunde jag sparat en hel del taxipengar. På floden kostar det bara 4 kr att ta sig fram.

Kom tillbaka till Bangkok ig
år efter att åkt en vågig tur från Koh Samet. Att åka färja har är inte detsamma som att åka färja i Sverige. Först måste man ta sig öVER till den färjan man ska åka med, vilket i gårdagens fall innebar att vi passagerare först var tvungna att krångla oss över med ryggsäckarna via två ANDRA färjor först... Alltså: upp på en båt, langa väskor, över till nästa båt, langa väskor och samma procedur igen till den färjan vi skulle åka med... Båten är dessutom öppen, sa allt var blött när vi kom över. även vi passagerare.
V
äl i Ban Phe, behövde vi dock passera endast en annan "farja" innan vi väl kunde "gå på plankan" - landstigningsrampen alltså. En decimeter bred planka tre meter over vattenytan...

I dag blev det en tur till Chinatown, vilket ligger p
å gångåvstand från Khao San-området. Ett par "fin-flops" för ca 20 spänn hamnade i min shoppingvaska och lite småprylar. är hur skoj som helst att gå där - så skoj att jag stannar en dag extra i Bangkok bara för att återkomma och se allt jag inte hann se idag!

Klockan
är måndagmorgon... Min nyfunna östgotevän Lizzie åker tillbaka till Sverige idag - med stort vemod! sa inatt firade vi hennes sista dag i Asien.

fredag 13 juni 2008

Hej da Koh Samet




Idag tankte jag aka ifran odlorna, kokosnotter, strand och hav for den har gangen. Har varit lite daligt vader ett par dar nu och nu kanns det som om jag sett allt har. Far se om batarna gar over till fastlandet idag bara, for det blaser rejalt.
Aker till Bangkok over helgen och bestammer vidare fardvag darifran.

Har har fatt lara mig att thailandarna inte kallar de sma odlorna for gecko - det ar den storre varianten som heter sa, tack vare att den later "geeck-koo, geeck-koo". Jag har bara hort geckon an sa lange. Tack och lov. Men de lilla ser man ju hela tiden - ibland lite FOR nara...

onsdag 11 juni 2008

Ormen i paradiset...

...har ett namn: röd curry!
Natten tillbringades omv
äxlandes hängandes ut från altanen och farandes upp och ner till toaletten, vilken jag ju inte har i min herrgård... Det var ett - visserligen fantastiskt fint - åskoväder och regnet hällde ner, så det var inte så vidare lockande att behöva springa fram och tillbaka ut i detta... Men min mage gav mig inget val.
Det visade sig att tv
å andra i middagssällskapet också hade åkt på samma grej (även om de inte hade behövt utfora stunttricket över altanstaket) och vi hade ätit samma sak.
Min nufunna v
än från Norrköping var en ängel och gick och inhandlade diverse nyttiga prylar (hon åt grön curry, så hon klarade sig ifrån maggympan inatt), sa nu är jag på benen igen.
Tack Lizzie! :)

tisdag 10 juni 2008

Tävlingssvar: Stjostjarna!


Ah, vad manga bra och kreativa svar ni kom med! MickkePickes var visserligen klockren - och fel.
Men forstapriset gar till... StorMagnus! Hurra, hurra, hurraaaa! Du har precis vunnit ett paket gem och gummisnoddar. Finns att uthamta hos den gamla haggan bakom dig och ovningarna utfores bast pa Fluffiflufflugg :)

Tavling!


Vad ar detta?

söndag 8 juni 2008

Pa allman begaran...


Ni BAD om det... ;)

Villa, vovve och...







Efter att suttit på bussen i fyra timmar, kom jag så häromkvällen ner till Ban Phae, några mil söder om Pattaya. Harifrån går båtarna ut till ön Koh Samet.

Eftersom jag kom efter att den reguljära färjetrafiken slutat gå, frågade jag ett par amerikanska tjejer som suttit med på bussen från Bangkok hur de skulle ta sig över och de erbjöd mig att hänga på dom. Eftersom dessa tjejer bor med sina respektive män och barn i Bangkok sedan några år tillbaka och brukar åka hit pa helgerna, så satte jag min tillit till deras förmåga att förhandla om båt och pris. De fick tag i en motorbåt till ett kanske lite för hogt pris, men att båtkillen bar min rygga var vart åtminstone hälften!

Så for vi ut i Siamviken på kvällen och nådde Koh Samet inom 10 minuter. Jag följde ju bara med dessa tjejer vilket gjorde att jag också fick stiga av på samma ställe som dem; några meter ut i ljummet hav och vada in.

Jag hamnade i en strandby där restauranger, barer, resorter och hostels ligger sida vid sida, så det var bara att börja gå runt och fråga efter ledigt rum.

Ja, och ni ser vart jag hamnade! Villa, vovve och Volvo! Nåja, Volvon har jag inte än, men tänkte hyra en vespa och ta mig runt på ön nar jag känner för det. Här stannar jag så lange jag känner för det. Med tanke på att min fashionabla villa på stolpar, moskitonat, flakt och hangas till dörren, kostar 60 kr per natt, så kan jag nog faktiskt bosatta mig på denna paradiso! Att man kan ligga på ett par kuddar på stranden pa kvällen och bli uppassad med fantastisk mat, är också en bidragande orsak till nämnda övervägande.

Förutom vovven, har jag även andra husdjur... De kan kila in och ut som de vill i alla öppningar under tak. Tur att det är moskitonät mellan mig och de andra ödlorna...
Killen på en resebyra jag pratade med i Bangkok, tyckte inte jag skulle åka hit, för hans moster som bor pa fastlandet, hade sagt att det "regnar och regnar".
Ja, DäR kanske det gör det, men här är det strålande sol och den enda fukt man märker av är den när man ligger på rygg i det azurblåa havet och sprätter med tårna, som man ändå sedan går upp och torkar i sanden som är som bakpulver, medan man får fotmassage för en tjuga och sörplar i sig en ananas...

fredag 6 juni 2008

Strukturerad rörighet


I en sån stor stad som Bangkok, gäller det att det är ordning och reda. I ett kvarter hittar du hantverkare som jobbar med trä, typ dörrar och -karmar, i ett annat kvarter elektronik, i ett tredje - Buddahstatyer... Ett helt kvarter med tempelgrejer!
Till ytan sett
är Bangkok en rörig och livlig stad, men det verkar ändå finnas nån slags struktur i rörigheten. Aven i varuhus och på marknader är det mycket strategiskt och strukturerat upplagt. Helt plötsligt känns Mälarens drottning Stockholm som en virrpanna!

P
å gatorna - på vissa angivna platser förstås - säljer man lotter i mängder. Och då menar jag verkligen i mängder. Se bilden på borden - och det där är andå en bråkdel av vad som säljs runtomkring.

Dags att ge sig av fr
ån stan, från Khao San och från batikblusar innan jag köper en! Ve och fasa... Just runt Khao San road samlas ryggsäcksnissar som jag och det är mest "falanger" (utlänningar) här. Allt är väldigt avslappnat (och då är helt plötsligt batikblus tydligen ett måste...); på morgnarna samlas man runt de små borden vid gatuförsäljarna och dricker en fruktsmothie. Eller de som är törstiga; en öl på nån av barerna...
P
å kvällarna är det "cirkus" i området. Här säljs allt (ett nytt körkort eller pass? Jajamen, även det finns att köpa!), taxi- och tuktukförare jagar kunder, det grillas och steks mat överallt, inkastare kors och tvärs och den blinda sångaren som går omkring och försöker överrösta det hela...

Jag l
ängtar efter en hängmatta vid havet!

Och dit t
änker jag bege mig nu. Mot Koh Samet och förhoppningsvis lite lugn och ro några dagar.

onsdag 4 juni 2008

Taxichaufförer och stanker

Thailändarna sägs vara ett leende folk. "Ta det med ett leende" som man säger, även om det kört ihop sig och sitter fast i en tigerkäft. Det stämmer - för det mesta...
Men det finns undantag: taxichauff
örer. De gör business för glatta livet och kan bli riktigt otrevliga. I dag blev jag riktigt dumförklarad nar jag försökte förklara för chauffören att han skulle stoppa taxametern när vi stått stilla i en kö i 20 minuter.

Att g
öra upp om ett pris i förväg att absolut nödvändigt om det inte ska bli missförstånd. Många vill ha ett fast pris och då kan det bli dubbelt så dyrt och mer därtill än om de använt taxametern. Tänk på det om ni ska hit.
Fast de kan
ändå luras genom att ta en längre väg, som mannen som körde mig in till shoppingkvarteren idag... Jag fick ju - tack vare killen jag larde kanna redan forsta dan - lara mig vad det ska kosta.

Tuk-tuk
är ett alternativ - om man vill åka på sightseeing och bli indragen hos skräddare, restauranger, "massage", apotek osv. De har ett avtal med företagare att man ska ta turisterna till just deras ställe och det kan bli en lååång åktur om man nu vill det. Jag har åkt tuk-tuk två gånger och varit MYCKET klar och tydlig om vart jag vill - för att sedan få ett plakat med bilder uppkört i ansiktet dit de vill ta en... Suck... Har bara spelat dum och låtsats att jag inte förstått och upprepat stället dit jag ska. Det gör susen och man slipper åka dit DE vill.

Skytrain
är EN linje, men tar dig fram i shoppingkvarteren för ett par kronor på en sträcka på ca 2-5 km. Sträcka utöver det kostar max 6 spänn.

I dag var jag shoppingsugen eftersom det varit ganska svalt: 29 grader. F
ör att orka med den här stan måste man vara rejält utvilad, otörstig, mätt och helst sval. Och ha ett par bekväma skor! Nä, flip-flops må vara fula, men när man reser lätt som jag, finns inte utrymme ens för en extra tops!
Att hålla sig sval är lika lätt som att undkomma stankerna. Inte alls alltså. Frukten durian luktar VEDERVARDIGT och säljs tyvarr överallt på gatorna. På vissa ställen i Thailand får man inte medföra frukten pga av stanken. Men det gäller alltså inte Bangkok...

Vill man
äta hund kan man faktiskt göra det i en sån stor stad som det här. Det vill man INTE! Men man kan se det i vissa kvarter; grillade små hundar som hänger i värmeskap - t.o.m. med huvudet kvar!
Ingen stad f
ör känsliga.

Det
är som sagt var lätt att bli bortskämd här. Allt är ju billigt och oavsett hur man försöker slösa, så går det inte. Har nyss varit och gjort pedikyr och fått ögonbryn och -fransar färgade. I morgon klipper jag håret, gör ansiktsbehandling och fotmassage. SEN är jag redo för öarna.

Har varit f
ör länge i Bangkok nu, känner jag.

tisdag 3 juni 2008

Roliga dagar vid Kwai
















Forutom tigrarna, sa har mandag och tisdag varit fullspackade.


Ridit elefant. Promenixat over bron over floden Kwai (filmen ocksa, ni vet), sovit och partat PA floden Kwai.

Och man nu trodde att vi som bodde dar, skulle fa sitta och prata med varandra i kulortlyktornas sken medan vi drack Singha (thaiol), lyssnade pa floden som gled fram under oss, cikador och andra spannande djurljud i djungeln, sa trodde vi grundligt fel. Var vard pa denna husbat ansag namligen att vi skulle festa hela natten lang! Han var nog dock den enda som tyckte det och gav jarnet for att vi skulle parta! Och da menar jag JARNET! Har aldrig sett maken pa san energi hos en manniska! Vi funderade pa om han trodde att vi ville festa sa eller om det var han sjalv eller om det var att han ville salja en massa ol (fast han bjod pa en hel del ocksa) - det lar vi inte fa reda pa, men efter nagra timmars jobb att fa oss att sjunga karaoke (!), leka och jaga upp oss som forsokte ga och lagga oss, sa lyckades han till slut och vi var snalla nog att gora det han ville. Ta det med ett leende, som man sager har.

Pa bilden syns han med min vita blus pa huvudet (jag hade annat under!), dar han ska forestalla en ladyboy...

Innan tigerutflykten i dag, akte jag med tre engelska killar och badade i underbara vattenfall, for att hamta igen oss efter gardagens galna thailandare...




Harliga, skona, roliga dagar... Det har ar latt att vanja sig vid.

Tigrar! Tigrar! Tigrar!









I dag gick mitt livs onskedrom i uppfyllelse! Ni som kanner mig, vet att jag ar galet fascinerad i tigrar. Jag tycker det ar det vackraste djuret som finns och ar fascinerad bland annat av dess styrka och smidighet.
I dag fick jag ha en 200 kilos "kisse" i mitt kna! Lyckotararna rann vid detta "religiosa" tillfalle. Det var en magisk kansla av att sitta med detta maktiga djur i famnen, ett djur som skulle kunna slacka mitt liv pa ett ogonblick... Innan man gick in, fick man skriva pa att man forstatt att man skulle ha med vilda - och farliga - djur att gora och att man var medveten om risken man tog. Som jag mer an garna tog!

Tigrarna finns pa ett tempel ca 2,5 timmars resa fran Bangkok. 1999 tog bybefolkningen hand om tva tigerkillar som de hittat medtagna i djungeln. De tog med dom till templet i Kanchanaburi och sedan dess har templet blivit en fristad for utsatta tigrar hos buddhistiska munkar. 10 tigrar finns dar idag, men nagra har fotts dar.

Pa bilderna ses ocksa abboten Phra Acharn Chan ar den som grundat stallet och den som ar "eldsjalen" (det ar sakert de andra munkarna dar ocksa).

Denna dag lever jag lange pa!